Hur överdrivna känslor kan leda till sjukdom

Vår kropp, medvetande och sinne är oskiljaktiga och ingår i ett intrikat nätverk där de har en nära relation, ett yin och yang förhållande till varandra. Om vi påverkar vår fysiska kropp påverkas även vårt sinne och omvänt. Emotionella känslor som pågått under en längre tid kan skada funktioner i vår fysiska kropp vilka sedan kan leda till sjukdom.

Redan i Nei Jing diskuterades känslor som en bidragande sjukdomsorsak. I vår moderna tid ser vi psykisk ohälsa och stress som ett allt större samhällsproblem vilket gör den kinesiska medicinen mer aktuell än någonsin. Att känslor har en stor påverkan på oss har den kinesiska medicinen stor erfarenhet och kunskap av. Kan vi bara använda dessa beprövade metoder vid behandling av psykiska åkommor som ångest och depression har vi mycket att vinna.

Känslor som sjukdomsorsak

Vad är då roten bakom våra överväldigande känslor som vi så lätt håller fast vid? Varför tar vi dem som beständiga och missar den förgängliga natur de egentligen består av? Vad är det som gör att känslor utvecklas till sjukdom? Vilken process ligger bakom detta och hur påverkar det oss?

När vi inte längre har full kontroll över våra tankar och känslor lever de sitt egna liv och kan på längre sikt leda till sjukdom. Det är viktigt att understryka att känslor under normala omständigheter inte är farliga utan det är när de överdrivs, växer och blir svåra att kontrollera de kan blir patologiska. Alla människor blir arga eller ledsna utan att det leder till obalanser men håller vi fast vid känslorna under en längre tid som månader och år utvecklas de till sjukdomsorsaker. Det finns vissa undantag, t.ex. vid trauma och chock då vi direkt kan påverkas negativt.

Olika sjukdomsfaktorer

Inom den kinesiska medicinen skiljer vi mellan interna, externa och övriga sjukdomsorsaker. När vi diskuterar känslor är det främst de interna orsakerna vi fokuserar på.

Det är viktigt att kartlägga livsstilen och miljön bakom problemen. Har personen tränat för mycket, kanske för lite. Beror det på arbetsmiljön, diet, trauman, klimat, väderfaktorer, sömn eller kanske emotionella problem. Bara genom att ställa frågor kring dessa olika faktorer kan vi se hur obalanserna uppkommit och hur vi måste angripa dem. Bara genom att hitta orsaken till symptomen kan vi ge korrekta råd och fastställa en bra behandlingsstrategi.

Om vi ser stress, svängande humör, distension i hypokondriet, PMS och en stränglik puls misstänker vi en lever qi stagnation. Det betyder att qi inte kan cirkulera fritt i kroppen och här specifikt leverns qi. Stagnationen är inte orsaken till sjukdomen utan ett tecken på den närvarande obalansen. Själva orsaken till problemet hittar vi oftast i personens livsstil, känsloliv, arbetsmiljö, kosthållning, träningsvanor etc.

Känslorna påverkar organen och styr qi

Jag har tidigare nämnt att våra känslor har en direkt påverkan på hur vår fysiologi och inre organ fungerar. Olika känslor påverkar hur qi rör sig vilket direkt påverkar organen och kan resultera i fysiska obalanser. Är du inte sedan tidigare bekant med den kinesiska medicinen och dess organ-teori kan du läsa ett tidigare inlägg om Zang Fu – teorin om de inre organen.

• Ilska påverkar levern och får qi att stiga uppåt
• Glädje påverkar hjärtat och saktar ner qi
• Sorg påverkar lungan och hjärtat och skingrar qi
• Oro/grubbel påverkar lungan, mjälten och knyter qi
• Rädsla påverkar njurarna och får qi att sjunka nedåt
• Chock påverkar njurar, hjärtat och sprider qi

Här ser vi hur organen påverkas av olika känslor och även hur qi rör sig beroende på känslan. Förutom att de olika känslorna direkt påverkar de relaterade organen påverkas hjärtat av alla de olika känslorna eftersom sinnet, Shen, har sin boning i hjärtat.

Det första som händer i kroppen vid emotionell stress är att qi börjar cirkulera sämre. Som jag beskrev ovan har varje känsla en specifik påverkan på qi, men gemensamt är att efter en tid skapas stagnationer orsakade av att qi inte cirkulerar fritt. Även känslorna som skingrar qi, som sorg, har den här effekten. Om vi har för lite qi kan också cirkulationen hämmas och stagnationer uppstå. Vi ska titta lite närmare på hur de olika känslorna direkt kan påverkar oss.

De fem känslorna

Ilska – Nu

Ilska påverkar i huvudsak levern och skapar stagnerad lever qi och hyperaktiv lever yang. Ilska får qi att stiga i kroppen och visar sig mest i övre delen, framförallt i huvudet. Huvudvärk är ett av de vanligaste symptomen men även emotionell frustration och ilska som är svår att kontrollera. Ilska behöver inte alltid visa sig som fysiska utbrott och irritation utan kan ligga inom oss under en längre period utan att visa några tydliga tecken. Då upptäcker vi det oftast på en stränglik puls och röd tunga.

Levern kan även invadera andra organ, t.ex. magen. Trä-elementet invaderar då jord-elementet och kan påverka en svag mage/mjälte. Oftast ser vi att yin organen attackerar yin organ och yang organ attackerar yang. Även hjärtat kan bli påverkat om vi ser levern som modern till hjärtat i ett fem element perspektiv. Då kan stigande lever qi eller lever eld överföras till hjärtat som blir till hjärteld, överhettar blodet och slutligen manifesterar sig som hetta i blodet. Hjärtat förknippar vi starkt med Shen som då påverkas.

Glädje – Le & Xi

En normal nivå av glädje är positiv. Glädje lugnar oss och får oss att slappna av. Glädje understödjer vår ying qi, wei qi och får qi att generellt sakta ner och skingras. Det är inte detta stadie av glädje som är skadligt för oss utan när det blir i överskott. Glädje tillhör eld-elementet och det är hjärtat som främst påverkas av överdriven glädje och begär. Detta kan sedan leda till hjärteld eller tomhets-hetta i hjärtat som ger symptom som hjärtklappning, insomnia, rastlöshet och en röd tungspets.

Elden kan också manifestera sig i ett maniskt beteende. När qi skingras tappar den sin kärna vilket visar sig som orolig sömn, koncentrationssvårigheter och förlorad verklighetsuppfattning, vad som sker i personens omgivning. I sin allvarligaste form kan psykoser uppstå.

Sorg – Bei

Sorg försvagar lungorna med påverkan från hjärtat.

”Sadness makes the Heart cramped and agitated, this pushes towards the lungs´ lobes, the Upper Burner becomes obstructed, Nutritive and Defensive Qi cannot circulate freely, Heat accumulates and dissolves Qi.”

                                                                                                              Simple Questions chapter 39, p 221

Sorg löser upp och skingrar qi. Då qi lagras i lungorna töms vi på qi genom sorg. När lungans qi blir uttömd får vi symptom som depressioner, svårt att andas, trötthet och obehagskänslor i bröstet (lungans sänkande och spridande funktion hämmas).

Genom att qi i övre jiao (bröstkorgen) försvagas kan det leda till stagnationer då qi inte kan cirkulera fritt. Då cirkulationen av qi och blod hämmas påverkas också wei qi, det fält som skyddar vår kroppsyta, som då inte kan cirkulera fritt och medför att vi lättare släpper in externa patogener som t.ex. en förkylning.

Rädsla – Kong

Rädsla är kopplad till njurarna och skadade njurar kan resultera i just rädsla. Vi kan uppleva rädsla som ett kroniskt tillstånd eller som en plötslig känsla. Rädsla dränerar även njurarnas qi och sänker, drar ner qi i kroppen. Detta kan ge symptom som sängvätning och inkontinens.

”Fear depletes the Essence, it blocks the Upper 
Burner, which makes Qi descend to the Lower Burner.” 


                                                                                                                        Simple Questions Chapter 39

Rädsla kan också resultera i yin-tomhet i njurarna och en tomhets-hetta i hjärtat. Detta skapar istället symptom som hetta i ansiktet, nattliga svettningar, hjärtklappning, insomnia och en torr mun.

Grubbleri – Si

Grubbleri förknippar vi med jordelementet och mjälten. Överdrivet grubbleri som inte leder någonstans, som inte har någon riktning är det största problemet som manifesterar sig i vår kliniska vardag. Tankar och intention kommer från mjälten vars qi har funktionen att transformera och transportera. Långvarigt grubbleri eller oro kan leda till dålig aptit, tung känsla i kroppen, tandmärken, lös avföring, obekväm känsla i epigastriet, distension i hypokondriet, trötthet och ett blekt utseende.

När vi nu har sett hur känslorna påverkar vår hälsa ska vi istället se hur vi kan förebygga och hålla oss mentalt och fysiskt friska. Det gör vi genom att följa de levnadsråd som genomsyrar den kinesiska medicinen.

Yang Sheng – Balans genom inre träning

Redan i klassikerna kan vi läsa om Yang Sheng eller Yang Shen Fa. Kunskapen om hur vi håller oss friska genom en sund livsstil. Några av levnadsråden innefattar bra mat, meditation, qigong/taiji, god sömn och en balanserad och positiv livssyn.

Alla delarna är viktiga och behövs för att nå balans i livet och för att förebygga sjukdom. Vi behöver träna både fysiskt och mentalt för att hålla oss friska och välmående. Vi behöver också följa dessa livsråd för att spara på de essenser som lagras i vår kropp. Här är njurarna speciellt viktiga då de förvarar jing vilket är den essens hela vår vitalitet bygger på.

Genom att ta kontrollen över våra tankar och känslor, vilka vi sett har en stark påverkan på vår hälsa kan vi lära oss, med hjälp av rätt verktyg, kontrollera situationer i livet som påverkar oss på ett negativt sätt. Några av dessa verktyg ingår i större processer som har olika syften och mål beroende på inriktning och hängivenhet. Det positiva är att alla kan hitta sina personliga hjälpmedel på en nivå som passar individens egen livsstil och ambitionsnivå.

Vi börjar med att jobba med vår kropp. Vi använder qigong för att öppna upp kroppen, rensa ut stagnationer och gamla blockeringar vilket gör att qi kan flöda mer obehindrat och fritt i kroppens meridianer.

Qigong

Qigong och dao yin är verktyg som hjälper oss på ett konkret sätt stärka kroppen samtidigt som vi rensar ut blockeringar och stagnationer som samlats inom oss. Qigong hjälper oss att lösa upp stagnationer och stärka kroppen och dao yin hjälper oss att leda och rensa ut patogener och blockerade känslor, ut ur våra kroppar. De viktigaste delarna vi startar med är först att tonifiera och stärka kroppens organ, rensa kroppen från patogener och balansera kroppens interna energier.

När vi förberett och öppnat upp kroppen kan vi sedan fortsätta vår utveckling med hjälp av meditation. Inom daoismen kallas detta steg för alkemi eller nei dan, en process där vi startar olika energetiska processer i kroppen genom specifika övningar och instruktioner.

Meditation

Vi kan använda meditation som ett redskap i vår vardag på flera olika sätt som inte kräver att vi helt behöver viga vårt liv åt den daoistiska vägen. Ibland räcker det med att sitta en stund för sig själv och vända fokus inåt. Vi använder meditationen som ett hjälpmedel för att skapa utrymme och klarhet. Utrymmet hjälper oss i situationer då känslor och tankar väller fram okontrollerbart. Vi kan då under den extra sekund vi skapat göra ett medvetet val. Ett val om vi ska reagera på den tanke eller känsla som är på väg upp eller bara släppa den. Vi lär oss att se livets enkelheter och svårigheter, vara närvarande i de beslut och val vi dagligen gör. Se skönheten i allt vi så ofta missar genom att ha tankarna på annat håll.

Fysisk träning

Vår kropp är vårt verktyg och arbetsredskap så det är viktigt att vi sköter om kroppen med både träning och bra mat. För att balansera vår kropp måste vi först stretcha och öppna upp kroppen för att göra oss av med onödiga spänningar. Vi måste först stretcha muskler och leder för att sedan kunna slappna av. Genom att stretcha vissa delar öppnar vi energiportar (qi men) vilket skapar ett friare flöde längs kroppens meridianer.

För att skapa bra förutsättningar för vår fortsatta utveckling behöver vi också ha en bra hållning, vara avslappnade, ha en öppenhet och flexibilitet i lederna och en förmåga att flytta vår vikt utanför kroppen så vi blir lätta. Har vi en dålig hållning skapar vi spänningar och stagnationer då energin i kroppen inte får fritt flöde. Vi vill att vår kropp ska vara lätt, fri och utan spänningar.

Fysisk träning i form av funktionell träning där kroppen fungerar som egen kroppsvikt är bra. Vi bör anpassa intensiteten i vår träning utefter den rådande årstiden och den aktuella energinivån.

Mat

Det finns en stor kunskap kring vad vi äter inom den kinesiska medicinen. Det är viktigt att vi äter en kost anpassad efter vår konstitution och kroppstyp. Det är också viktigt att vi äter en kost anpassad efter våra specifika obalanser då mat är en viktig komponent i vårt välmående. Alla livsmedel vi äter har energetiska kvalitéer som hjälper kroppens olika organsystem att balanseras. Har vi t.ex. hetta bör vi äta svalkande mat och vice versa. Även här anpassar vi kosten efter rådande årstid. Fråga din närmaste akupunktör om du vill balansera kosten efter just dina obalanser.

Sammanfattning

Vi har sett att långvariga och patologiska känslor direkt kan påverka kroppens fysiologi. Långvariga känslor kan störa det naturliga flödet/riktningen av qi vilket skapar stagnationer och obalanser i kroppen. Detta tillsammans med den rådande miljön och livsstilen kan leda till sjukdom.

Om vi förstår att vår kropp och sinne är nära sammanlänkade och påverkas av varandra har vi en värdefull kunskap. Det innebär att fysiska problem kan nås genom att identifiera och behandla våra känslor och emotionella problem behandlas där den bakomliggande orsaken är fysisk påverkan. Ta hand om kropp och själ och lyssna inåt så håller vi oss friska och balanserade genom vardagens många påfrestningar. Kom också ihåg att känslor är viktiga och bra. Det är först när de går till överdrift de kan skapa problem för oss.

Referenslitteratur

The Foundations of Chinese Medicine – Giovanni Maciocia
The Psyche in Chinese Medicine – Giovanni Maciocia
Shen – Psycho Emotional Aspects of Chinese Medicine – Elisa Rossi
The Seven Emotions – Psychology and Health in Ancient China – Claude Larre och Elisabeth Rochat de la Vallée.
Chinese Medical Qigong Therapy: A comprehensive clinical guide – Jerry Alan Johnson
Daoist Nei Gong – Damo Mitchell
White Moon on the Mountain Peak – The Alchemical Firing Process – Damo Mitchell
Shen in Chinese Religion and Medicine – Charles Strong Trust Lecture 2012 http://www.elisabeth-rochat.com/docs/31_shen.pdf – Elisabeth Rochat de la Vallée